Beskrivning
Art.nr: 978-91-0013809-7
Den 26 oktober 1960 utplånade ett herrelöst Lansenplan ett hus i Vikbo utanför Köping. Sju personer dog och livet förändrades i en hel bygd.
I början av 1960-talet flög unga piloter sina Tunnan och Lansen i ständiga, krigsliknande övningar med riskfyllda lågflygningar. De övade invasionsförsvar med en outtalad hotbild från öst medan Sverige hävdade sin neutralitet under kalla krigets dagar. Samtidigt hade Tunnan och Lansen ett förfärligt haverifacit. Var tredje plan havererade eller brann upp. Flygarna betalade priset.
Sju av offren kom aldrig med i haveristatistiken. De drack kaffe i ett kök i Vikbo när ett Lansen som övergetts efter bränslefel rammade huset. Tragedin i Vikbo har alltid betraktats som en slumpartad olycka.
Inte förrän många år efter Vikboolyckan kunde flygvapnet genom förändrad flygkultur och ett systematiskt säkerhetsarbete nå fram till nollvisionen, ett år utan flyghaveri med dödsoffer. Sedan nästan tjugo år har heller ingen stridsflygare omkommit.
Och först femtio år efter den värsta olycka som drabbat civila på marken uppdagades att man hade negligerat kända brister i Lansens bränslesystem och i väntan på beordrade reparationer ändå tillåtit fortsatt flygning.
Ulf Eneroth är journalist i Köping och har genom ett omfattande researcharbete grävt fram fakta om en av värsta militära flygolyckorna i Sverige.
I början av 1960-talet flög unga piloter sina Tunnan och Lansen i ständiga, krigsliknande övningar med riskfyllda lågflygningar. De övade invasionsförsvar med en outtalad hotbild från öst medan Sverige hävdade sin neutralitet under kalla krigets dagar. Samtidigt hade Tunnan och Lansen ett förfärligt haverifacit. Var tredje plan havererade eller brann upp. Flygarna betalade priset.
Sju av offren kom aldrig med i haveristatistiken. De drack kaffe i ett kök i Vikbo när ett Lansen som övergetts efter bränslefel rammade huset. Tragedin i Vikbo har alltid betraktats som en slumpartad olycka.
Inte förrän många år efter Vikboolyckan kunde flygvapnet genom förändrad flygkultur och ett systematiskt säkerhetsarbete nå fram till nollvisionen, ett år utan flyghaveri med dödsoffer. Sedan nästan tjugo år har heller ingen stridsflygare omkommit.
Och först femtio år efter den värsta olycka som drabbat civila på marken uppdagades att man hade negligerat kända brister i Lansens bränslesystem och i väntan på beordrade reparationer ändå tillåtit fortsatt flygning.
Ulf Eneroth är journalist i Köping och har genom ett omfattande researcharbete grävt fram fakta om en av värsta militära flygolyckorna i Sverige.